Laddstolpar i BRF: En komplett guide från beslut till installation

Antalet elbilar ökar explosionsartat, och med det efterfrågan på laddmöjligheter i hemmet. För en bostadsrättsförening är installationen av laddstolpar inte längre en fråga om, utan när och hur. Det är en investering som höjer fastighetens attraktivitet och möter medlemmarnas behov. Men hur går man tillväga? Här är en steg-för-steg-guide för styrelsen.

 

Steg 1: Behovsanalys – Hur stort är intresset idag och imorgon?

Börja med att kartlägga det faktiska behovet. Att installera för få platser skapar kö och irritation, att installera för många blir en onödig kostnad.

  • Skicka ut en enkät: Gör en enkel digital enkät till alla medlemmar. Fråga:

    • Har du elbil/laddhybrid idag?

    • Planerar du att skaffa elbil/laddhybrid inom 1-3 år?

    • Är du intresserad av att hyra en parkeringsplats med laddmöjlighet?

  • Tänk långsiktigt: Även om bara 10% har elbil idag, planera för att 30-50% kan ha det inom några år. Se till att den tekniska lösningen ni väljer är skalbar, det vill säga att det är enkelt och billigt att lägga till fler laddpunkter i framtiden.

 

Steg 2: Teknik och lösning – Vad ska man välja?

Det finns en uppsjö av tekniska lösningar. Det viktigaste är att välja ett system som är smart, säkert och rättvist.

  • Lastbalansering är ett måste: Detta är den absolut viktigaste tekniska funktionen. Ett system med lastbalansering mäter fastighetens totala elförbrukning i realtid och fördelar den tillgängliga effekten smart mellan de bilar som laddar. Detta förhindrar att huvudsäkringen går och ni slipper dyra uppgraderingar av elnätet.

  • Välj ett system för betalning: Hur ska medlemmarna betala för den el de förbrukar? Det absolut smidigaste är ett system där varje användare har en egen tagg eller app, och där förbrukningen mäts och debiteras automatiskt, antingen direkt via kort eller som ett påslag på månadsavgiften. Undvik system som kräver manuell avläsning.

  • AC vs DC-laddare: För laddning över natten i en BRF är AC-laddare (normalladdare) på 3,7-11 kW nästan alltid det rätta och mest kostnadseffektiva valet. Snabbladdare (DC) är onödigt dyra och oftast inte nödvändiga.

 

Steg 3: Finansiering och bidrag – Hur ska det betalas?

En laddinfrastruktur är en stor investering. Fundera noga igenom hur den ska finansieras.

  • Föreningen äger och investerar: Den vanligaste modellen. Föreningen tar kostnaden för installationen (ofta via lån eller sparade medel) och tar sedan ut en högre hyra för parkeringsplatserna med laddbox.

  • Extern operatör: Vissa företag erbjuder sig att installera och driva anläggningen “gratis”, mot att de får ta ut en högre avgift av de som laddar. Detta kan verka lockande, men binder ofta upp föreningen i långa och ofördelaktiga avtal. Att äga sin egen infrastruktur är nästan alltid bäst i längden.

  • Glöm inte bidraget! Via Naturvårdsverkets “Ladda bilen”-stöd kan föreningen få bidrag för upp till 50% av kostnaderna för material och installation, dock max 15 000 kr per laddpunkt. Detta är ett extremt förmånligt stöd som ni absolut måste ansöka om.

 

Steg 4: Upphandling och beslut

När ni vet vad ni vill ha och hur det ska finansieras är det dags att ta in offerter, precis som vid vilken annan större upphandling som helst.

  • Ta in minst tre offerter från certifierade installatörer.

  • Jämför noga: Titta inte bara på priset. Jämför vilken hårdvara som ingår, hur betalsystemet fungerar och vilka garantier som lämnas.

  • Stämmobeslut: Eftersom detta är en betydande investering som påverkar föreningens anläggning, bör beslutet fattas på en föreningsstämma för att få en bred förankring bland medlemmarna.

 

Kräver er investering en solid ekonomisk plan?

Att räkna på lönsamheten för en laddinfrastruktur, hantera “Ladda bilen”-ansökan och upprätta ett rättvist debiteringssystem är komplexa ekonomiska uppgifter. Hur ska ni prissätta laddningen för att täcka både elförbrukning och den initiala investeringen?